Something personal… (Svensk översättning längre ned)

This past year has been completely mad in so many ways. Exactly a year ago my life was turned upside-down. Totally. Being abandoned by the one I loved and trusted for ten years, abruptly and completely unexpected, left me in chock. In just two days after the harsh words, I left my wonderful life in Melbourne, my beautiful friends and a job and career that I had worked so hard for and really really enjoyed. I returned to Sweden with no hope for the future, no will to get up in the morning and a completely broken heart. On top of that, I had no job, no place to live and having been away from the country for many years, I was not entitled to any support. However, I did have my beautiful family and friends and gorgeous summer weather waiting for me. After a short period in the dark, I decided to choose the positive route back to life. No one else but ME can turn my life around back to being happy again.

I treated myself with endless of days by the sea (I love the ocean), I caught up with my friends and family Id been away from, I also made new amazing friends and I took each day as it came. I lived on my savings and pension from Australia and made an effort not to worry about the future. Instead, I spent this year finding myself again, healing and filling my life with positive, happy things – nothing materialistic, just purely soulful. And during this process I found the courage to do something I’ve wanted to do, probably all my life. I started my own business! Scary, yes, but also extremely exciting.

I started House of Beatniks not only to DO what I love – to create and inspire – but also to BE who I want to be. I have always been an artist in spirit and heart but never dared to choose that route fully. Until now! And I am so grateful and happy for all the support I’ve received from friends, family and above all, my first customers. It does feel a bit symbolic to have my very first gallery exhibition exactly a year after I (temporarily) lost faith in life.

Sadly, halfway through this year I lost a beautiful friend. An extraordinary person, always seeing the good in everyone and leaving that magical energy everywhere she went. She was also a loving wife, an amazing mother of two little children, an impressive daughter – and way too young to leave this life. She was a true inspiration to many of us friends spread across the world. When I eventually leave life, I want to have lived with the same positive mindset, attitude and goodness as she did.

I know that there are many people out there going through hard times, experiencing little or great challenges that seem so unfair and, unfortunately, much of it have no meaning or reason to it. All I can say is that life is precious, we never know what might happen tomorrow and we can’t take anything for granted. But we can take control of our own minds and choose to appreciate everyday for what it is; a true gift and a new opportunity to wake up happy. And maybe to start over. We might as well enjoy life while we have it. 

One of my favorite quotes, and to me very personal, is what was once said by Vincent Van Gogh; ‘I’d rather die of passion than of boredom’.

 

Claire, this is for you. You are greatly missed, everyday. Xx
My heart and thoughts are with you Barney.

 

With love and respect //

Pernilla Algede
Founder and Creative Director
House of Beatniks

Ps. I also believe that, even though a little scar might always be there, a broken heart can heal!

House of Beatniks photographic art is displayed in the beautiful salons of Quomodo in Vasastan in Gothenburg for another couple of weeks. I personally want to thank everyone who came to the opening night and celebrated with me. Your love and support means the world to me!

Photographic art / Posters showing; I’d rather die of passion than of boredom’, PassionDeep water, Broken glass, Moonlight, Viewpoint, Milano, Forest, Trollskog, Forest II, Flora, Botaniska III, Secret Garden II, Botaniska I.

OCH PÅ SVENSKA
Något lite personligt…

Det senaste året har varit alldeles omvälvande på så manga sätt. För precis ett år sedan vändes mitt liv upp-och-nedpå. Efter att alldeles oväntat blivit lämnad och övergiven av den som jag älskade och litade på i hela tio år hamnade jag i chock. Två dagar efter de hårda orden uttalats så lämnade jag mitt underbara liv i Melbourne, mina fina vänner och ett jobb och karriär som jag kämpat så hårt för och verkligen tyckte om. Jag återvände till Sverige utan hopp om framtiden, utan viljan att stiga upp på morgonen och med ett brustet hjärta. Dessutom var jag utan hem, jobb och ekonomisk trygghet – men jag hade underbara vänner och familj och en strålande sommar som väntade på mig. Efter en kort period i mörkret bestämde jag mig för att välja den positiva vägen tillbaka till livet. Ingen annan än JAG kan hitta lyckan i livet igen.

Jag njöt vid havet, träffade vänner och familj som jag varit borta från så länge, jag hittade flera nya  vänner – och jag tog varje dag som den kom. Jag levde på sparpengar och pension från Australien och bestämde mig för att inte oroa mig för framtiden. Istället ägnade jag mig åt att hitta mig själv igen, att läka och fylla mitt liv med positiva, glada ting – inget materialistiskt, bara själfullt. Och det var i denna process som jag hittade modet att våga göra något jag alltid velat göra, förmodligen hela mitt liv. Jag startade eget! Läskigt, absolut, men också såå spännande.

Jag startade House of Beatniks, inte bara för att göra det jag älskar – att skapa och inspirera – utan också för att bli den jag vill vara. Jag har alltid varit en konstnär i själen och i hjärtat men aldrig riktigt vågat satsa. Förren nu! Jag är så tacksam och glad för allt stöd jag fått från familj, vänner och framförallt, mina första kunder. Det känns faktiskt lite symboliskt att ha min allra första vernissage exakt ett år efter att jag (tillfälligt) förlorade livsgnistan!

Tyvärr hände något fruktansvärt halvvägs genom detta året. Jag förlorade en vän. En alldeles extraordinär person som alltid såg det vackra i alla och som lämnade en sån där magisk energi efter sig. Hon var också en kärleksfull fru, en fantastisk mamma till två små barn, en imponerande dotter till stolta föräldrar – och alldeles för ung för att lämna livet. Hon inspirerade så många av oss vänner spridda runtom i världen. När jag så småningom lämnar livet vill jag också ha levat med samma positivitet, godhet och attityd till livet som hon alltid gjorde.

Jag vet att det är många därute som tvingas gå igenom tuffa saker, som får erfara små eller stora utmaningar, helt orättvisa och som totalt saknar mening. Allt jag kan säga är att livet är dyrbart, vi vet aldrig vad som ska hända imorgon och vi kan inte ta något för givet. Men vi kan ta kontroll över vårt sinne och välja att uppskatta varje dag för vad den är; en gåva och en ny möjlighet att vakna upp lycklig. Och, kanske starta om på nytt. Vi kan lika gärna njuta av livet så länge vi kan!

Ett av mina favoritcitat är det som en gång uttalats av Vincent Van Gogh; ‘I’d rather die of passion than of Boredom’.

Claire, det här är för dig. Du är otroligt saknad, varje dag. 

Pernilla x

Ps. Jag är ganska så säker på att även om ärret alltid finns kvar så kan man läka ett brustet hjärta.

26Comments